We are talking aquariums

Ok, nu skall jag tala lite om akvarium. Vi har i uteförrådet ett urgammalt akvarium som jag sparat. Under åren vi haft dem har där funnit förutom akvariefiskar, både en sköldpadda, gerbiler och möss. Jag gillar akvarium och skulle gärna ha ett saltvattensakvarium i vårt hem just nu. Får en riktig drive alltid när jag ser akvariet i förrådet och önskar att vi hade plats för det - och givetvis tid att sköta om det. För som alla vet är det endast snygga och rena fisktankar som är kul att titta på 😆. Och har jag ett akvarium vill jag givetvis att det skall vara snyggt och vara en del av inredningen. På någon av våra tv-kanaler kommer programmet Tanked, där de lagar helt otroliga fisktankar. Många av dem levereras till firmor och i större utställningsutrymmen men en del av dem placeras faktiskt i någon kändis hem. Ni vet - i den gigantiska USA-stilen!  

När jag kikade runt stötte jag på några superfina alternativ. Vad gillar ni dessa?

Möbelaffären Furnitureland South har byggt denna enorma kreation. Skulle väl vara kul att ha? Kanske ett hotellrum med denna säng vy skulle passa?

Jag är helt säker på att min matlagning skulle vara betydligt effektivare ifall jag hade i köket ett vackert akvarium 😀. Kunde vara kul med ett backsplash bakom diskbänken som ser ut så här..

Köket designat av Darren Morgan.

Ett vardagsrum där det finns annat att stirra på än televisionen skulle vara härligt. En soffa svängd mot teven och en mot akvariet. Super ! Gillar den stora spegeln som står upp mot väggen bredvid akvariet. Gör rummet större när det ser ut att vara en öppning på bägge sidor.

Bild från  http://www.architecturaldigest.com

Ha en bra dag idag !

Lotta

Fröken Snorkfröken

Vår ljuvliga kanin Snorkfröken, eller Snorkkis som vi kallar henne , är en av de härligaste kaniner jag träffat. Full av bus och lek, nyfiken som självaste Nicke Nyfike och modig som ett lejon. Snorkkis är vår tredje kanin och ingen av de andra har varit som henne. Varje dag får man sig ett gott skratt. Hon är mycket aktiv och är en väldigt bestämd fröken. Hänger med där det händer och är snabb i vändningarna- hon hittar på en massa fuffens och det är lite som att ha en treåring i familjen ;). 

På morgonen får kaninerna mat och sedan får de snällt stanna i sin bur över dagen när ingen är hemma. I går ringde sonen till mig och undrade hur det kan vara möjligt att Snorkkis var ute ur buren och satt inne i dottern klädskåp då han kom hem??? Ja-a. Undrar jag med. Men denna fröken kan öppna sin bur själv, fast vi säkrat den med ett extra "lås".  Vi har även hittat henne uppe på den andra bastulaven , efter en stunds letande...Sådan är hon, vår Snorkfröken, full av hyss...

Just nu har vi alltså två kaniner och de är härliga bägge två. Men så olika som bara kaniner kan vara. Ville är blyg och tillbakadragen, väldigt försiktig och ganska stillsam. Ville är redan en gammal gubbe, börjar väl vara ca 10 år. Han är adopterad som unge och vi har aldrig fått hans stamtavla så vi vet inte riktigt när han är född.. Men bägge gillar de att vara ute och här på bilderna är det Snorkkis som njuter av solen. Snorkfröken är en blandning av dvärg-lejonman och dvärgvädur och hon har ett härligt hårsvall uppe på huvudet- som virvlar i vinden så hon skulle behöva ett spänne där uppe... såå söt!

 

 

Pedantiska mamma älskar kaninerna men är inte så värst ivrig på att se hö över golvet och att sparka till små svarta kulor i vardagsrummet. Men det är väl därför man har dammsugare- och vår står framme dygnet runt, ifall någon undrar ;))) .

Visst är det härligt med husdjur?

Kram,

Projekt "pipande kanin"

Idag blir det ett inlägg som inte alls handlar om inredning utan om något helt annat. Här hemma pågår nämligen projekt "kanin som piper". En av våra kaniner har en lång tid haft underliga ljud som om den har astma. Vi har prövat på både det ena och det andra och för någon dag sedan råkade jag googla lite och hittade en sida där det stod att man kan ge natriumklorid ( jo samma som man ger år babysar då de har snuva) och i går gav vi den droppar för första gången. Kan berätta att den inte gillade det speciellt mycket men vi hoppas att det hjälper..  Det hela började redan för kanske ett år sedan då vi märkte att vår Ville hade underliga ljud. Först trodde vi att den pratade så vi gjorde inget åt saken desto mer. Efter ett tag blev vi oroliga eftersom kaniner normalt sätt är rätt så tystlåtna djur. Dessutom tyckte vi att den lät täppt i näsan . Precis som om den hade snuva. Inget sekret kom ur näsan ( har inte kommit under hela denna tid.). Vi bokade tid till veternär som undersökte Ville men inte hittade något egentligt fel på honm. Vi fick vitaminer som vi skulle pröva på under en tid och om de inte hjälpte skulle vi börja med antibiotika. Vilket vi gjorde utan någon förbättring. Veterinären tyckte också att vi kunde testa med vattenånga ifall han har nåt i näsan som vill ut. 

Under hela tiden har Ville mått bra, ätit och varit ganska normal med tanke på sin höga ålder. Ville är nämligen redan 9 år och i den åldern kan kaniner få lite allt möjligt. Vi har nu även bytt ut det vanliga höet mot hösthö, dvs gräset växer upp under sommaren två gånger och  den första gången fins det ofta timotejblommor med vilket kaniner kan bli allergisk för. Vid den andra skörden finns det inte mera blommor och den är liksom "renare". Nåh, ingen förbättring där heller. Vi försöker hålla rent omkring buren så det inte skall finnas damm och spår av hö och vi använder / har aldrig använt sågspån i buren som underlag. Veterinären sade hon också att kaniner är tystlåtna men efter att ha Googlat lite efter kaninljud är det nog inte alls sällsynt att de har ljud för sig. Dessutom läste jag att kaniner, när de blir äldre kan börja "snarka" och till sanningen hör att när vår ville har som mest ljud sitter den bara ihopkurad- så vem vet, kanske han snarkar... Förskräckligt högt i så fall för vissa nätter ligger jag med händerna för öronen för at kunna sova...

Snarkandet kan vara tecken på lite trånga luftvägar . Nu har jag då köpt natriumklorid som vi satt i hans näsborrar under gårdagen. Läste på en kaninsida att man kan använda dessa droppar , 3-5 droppar i bägge näsborre några gånger om dagen. Ja under gårdagen satte vi två gånger och det var ingen lätt grej, nej, Kaninen pep som aldrig och dottern är full med skåmor... 

Har någon av er erfarenhet av något liknande? Berätta gärna...

Ha en bra tisdag,