torsdag 12 maj 2016

Om att göra civiltjänst?

Idag blir det ett inlägg som jag önskat jag hade kunnat läsa för ett år sedan, nämligen lite om hur det är att göra civiltjänst!



Min son valde att göra civiltjänst när det var dags att fundera på armén. Vi försökte hitta läsbart på nätet, kanske bloggar eller dyligt men det fanns nästan inget. Det enda vi hittade var två blogginlägg skrivna i början på 2000-talet och kan säga att de inte var skrivna i någon väldigt positiv anda. Det skrevs om "fängelseaktigt" och "mögliga hus" och annat som en som är på väg kanske helst inte skulle ha läst.. Det finns visserligen att läsa lite på civiltjänstcentralens sidor och senare skickas en brochyr hem men det är ändå inte detsamma som att läsa en text som någon som upplevt det skrivit. Tyckte att sonen kunde ha fört lite dagbok över månaden i Lappträsk där grundkursen gjordes men det tyckte han inte. Tänkte nu då i hans ställe lite berätta hur det fungerade ( så det finns dokumenterat för kommande civiltjänst-generationer..;).



Det hela börjar med att man anhåller om civiltjänst och meddelar när man önskar att civiltjänsten skall påbörjas. Civiltjänstgöringstiden är 347 dygn och den första månaden av utbildningen för civiltjänstepliktiga görs vid civiltjänstcentralen i Lappträsk. När man blivit godkänd är det dags att söka sig ett civiltjänstplats dvs ett ställe där man jobbar efter månaden i Lappträsk. Sonen påbörjade sin utbildning i början av april och det kändes verkligen ödigt att sätta honom på bussen till ett ställe du egentligen inte visste något om. Ingen talar om civiltjänst för det är ju lite tabu här i vårt land- men ni skall veta att det nuförtiden är väldigt många som söker till civiltjänstgöring, flera för varje år som går. Då utbildningstiden började körde en abonnerad buss från Helsingfors ända in på gården till civiltjänstcentralen - jätteskönt att inte behöva fundera på om man hittar stället.. På centralen ordnas svenska kurser fyra gånger i året och de ordnas samtidigt som de finskspråkiga men hålls helt skillt för sig. Sonen bodde i ett rum med fem andra killar och det verkade fungera hur fint som helst. Det ordnas föreläsningar mellan 8.45-16 och det bjuds på morgonmål, lunch, middag och kvällsmat och förstod att det var god mat. Under månaden i Lappträsk behandlades ämnen som första hjälp, civiltjänstlagen och förordningar, fördomar, " Icke våld", missbruk, förlikning, oljebekämpning, vapenvägrarhistoria, levnadsvisdom, skydd av kulturegendom, våld i närrelationer, globala utvecklingsfrågor, identitet och massmedia, beroende, spelregler i arbetslivet och mycket annat lärorikt. På fritiden fanns det mycket att göra; spelrum, datorsal, gym osv, fast tror minsann att de största delen satt i rummet framför sina laptopar. Det fanns cyklar att låna så det var lätt att cykla till affären i byn...



13167257_987189147985687_597678548_n.jpg



De som hade hittat ett civiltjänstgörngsplats innan de kom till Lappträsk hade duglighetspermission två måndagar dvs de fick ha längre veckoslut. De andra hade under denna tid möjlighet att söka platser, gå på intervjuer och få hjälp med letandet. På fredagarna slutade lektionerna kl 12.45 och efter det åkte bussen hemåt för veckoslut. Månaden i Lappträsk var enligt sonen en bra och minnesrik tid och han fick många nya vänner som han kommer att hålla kontakt med. Och stället var inget fängelse utan du fick röra dig fritt under fritiden då det inte var föreläsningar... Nu har han inlett sin arbetsperiod och verkar supernöjd. 



Mer om civitjänstgöringen i Finland kan du läsa här. Här finns även en lång rad med arbetstjänster som man som cviltjänstgörare kan söka...



Och kolla på bilden - vilket idylliskt ställe. Centralen ligger alldeles vid vattnet. Om du vill veta mer praktiska saker är dt fritt fram att fråga. Jag och sonen svarar gärna...



nimmare.jpg



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar