söndag 14 februari 2016

Att sakna något från gågna tider

Alla har vi något vi tänker tillbaka till och som vi önskar aldrig hade tagit slut . Jag för min del önskar att mina morföräldrars villa i Helsingfors skulle stå kvar. Villan är en av de förglömda villorna på Krogberget , stället som nu beskrivs som öde och spökligt. Just deras villa finns inte var sedan många år efter att de lämnades åt sitt öde då det sades att det skulle byggas där. Inget har hänt  i trakten på 20 år och alla de vackra fina villorna har saktan med säkert försvunnit ; de är nedbrända, söndrade eller bara varit så murkna att de fallit sönder. Så ledsamt. Minns somrarna vi spenderade här på villan. Vilka fina minnen jag har av dem. Minns när det var dags att ta farväl och att forsla bort alla de underbara gamla möbler som man bara önskade att man kunnat ta hem till sitt eget hem. Själv hade jag just träffat min blivande man och vi bodde i en ytterst liten lägenhet. Hade ingen möjlighet att plocka med mig något - något jag ännu i denna dag kan gräma mig över. Jag som älskar gamla saker och verkligen skulle ha velat ha många vackra, kära saker från villan. Här på villan fanns fina saker skall ni veta. Stora underbara ekskåp, härliga metallsängar och små vackra skåp. Vi tog så mycket vi alla kunde; hela släkten, men ni kan inte tänka er hur mycket det blev kvar. Mängder med fina stora möbler som inte rymdes in i våra hem fick vi sätta tillförsäljning via en firma som hämtar bort och säljer dödsbon. Det var verkligen inget roligt...



 



2974.jpg



Än i dessa dagar, över 20 år senare , brukar jag och min mamma sitta och gräma oss efter dessa finheter som vi måste låta gå våra hem förbi. Har några gånger besökt området nu då det inte finns kvar och man kan bara använda ett ord- bedrövligt.



Jag är glad över de minnen jag har från somrarna på detta fina ställe och hoppas att "våra" gamla möbler fått leva kvar i något härligt hem. 



nimmare.jpg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar